En vacker sommardag för två veckor sedan befann jag mig på landsbygden i västra Nyland för att hitta inspiration till min nya bok. Här kommer ett utkast från mina fotografier och text om mitt besök på Dönsby B&B och Café Dagny.
I Dönsby, 3 km från Karis, hälsar Nora mig välkommen till hennes mormors gamla bondgård. Det röda huset med vita knutar är idag ett B&B som lockar gäster från när och fjärran.
Nora har sitt långa hår i en fläta och hon bär en rödrutig klänning som sitter som gjuten på henne. Det är ingen tvekan om att det är hennes favoritklänning, och den bondromantiska stilen är helt perfekt placerad i omgivningen.
Jag får en finurlig känsla av att resa i tiden – bakåt för det gamla husets skull – framåt för synen av den prunkande trädgården som är långt mer framskriden än min hemma i Österbotten.
Här i Södra Finland kokar man redan rödvinbärssaft medan mina buskar hemma i norr knappt fått färg ännu. Jag skymtar en saftmajja inne i köket. Den sprider en hemtrevlig doft genom hela huset. En bekant doft för mig, men sett ur ett större perspektiv är det en högst unik upplevelse. Och unikt är som ni vet säljbart.
Något vi överlag är ruskigt dåliga på här i Finland är att värdesätta vår egen kultur och marknadsföra den. Hur många inkvarteringsställen i Finland kan egentligen erbjuda sina gäster doften av hemkokt saft? Hur många b&bs kan bädda ner sina gäster i sommardoftande, utomhustorkade lakan?
Noras mamma bor också på gården och idag hjälper hon till med tvätten.
Jag råkar fånga henne på bild när hon kommer ut från tvättstugan, med utgång till husets baksidan. Där hänger hon upp de nytvättade lakanen på långa tvättlinor.
“Nora vill ha det så här” förklarar hon med stolthet i rösten. “Ekologiskt”.
På hemsidan läser jag; “Hönsen spatserar under äppelträden, katterna leker och kaninerna väntar på maskrosblad. Vi har en stor gård för barn att springa omkring på, eller vuxna att vila i.”.
Det stämmer.
Jag noterar ett inkvarterat par i hänggungan. De sitter och dricker morgonkaffe i den skuggigare delen av trädgården. Mannen håller sin arm runt kvinnan och de vilar blicken på hönsen som Nora precis släppt ut i hönshagen för utfodring. Jag undrar vad de tänker på. Kanske ingenting alls.
Jag får i alla fall in känslan av den där “vuxenvilan” som Nora skrev om på hemsidan.
Eftersom jag själv är från landet tar jag ofta för givet att alla har en trädgård och en hänggunga att dricka morgonkaffe i. Men för en storstadsmänniska så finns det inget mer avkopplande än vila blicken på några höns som strider om foder och kaniner som tuggar, tuggar, tuggar.
Själv blir jag mest påmind om att det finns arbete att göra när jag ser på tuggande djur. Jag känner mig ändå lyckligt lottad som kan kalla lugnet och tystnaden på landet mitt habitat.
Och jag är faktiskt här för att arbeta.
Jag är här för Noras nya projekt, det nyöppnade sommarcafét i huvudbyggnaden. Cafésatsningen är även det döpt efter Noras mormor. Café Dagny håller öppet sommartid och huvudsakligen på eftermiddagarna. Produkterna bakas på plats, och här älskar man att baka glutenfritt! Därav mitt intresse, jag har övertalat Nora att medverka i denna bok med två av sina bästa recept.
I trädgården finns caféts givna sittplatser, men vid regn kan man sitta inne i salen eller uppe på den nyrenoverade ladugårdsvinden där det finns plats för upp till femtio personer. Vi väljer att sitta utomhus under äppelträdet.
Nora kommer ut med en bricka med godsaker och häller upp nybryggt kaffe åt oss. Jag frågar om det är italienskt kaffe, kanske inspirerad av hennes italienska make som man kan höra i bakgrunden. Nora ser förvånad ut, det är nog finskt kaffe. Men hon brukar göra tiramisu ibland och då använder hon italiensk espresso.
Jag gillar kontrasten i att sitta i en finsk trädgård, dricka bryggkaffe och lyssna på en förälders förmaningar på italienska. Jag förstår inte vad han säger men tonläget avslöjar att de har två söta tvillingpojkar som tycker om att hitta på bus på gården. 
Noras mamma suckar över det gamla rottingbordet och skyndar ut med en duk att lägga under brickan, men jag tycker om bordet och har redan tagit en hel drös med foton.
Nora bjuder oss på en rabarberkaka med knäckig topping och en rå chokladkaka, så kallad raw food cake.
De smakade utsökt – och jag är så glad att recepten kommer att vara med i min nya bok nästa år. 
Fortsättning följer!
Fler bilder från Dönsy B&B i nästa inlägg Då ska jag visa bilder som jag tog inne i huset.